Ja, jag skulle säga att det är det. Rubios agerande skulle kunna vara rimligt för en mindre känd kandidat, en utan självklar bas och position, en som behöver jobba väldigt hårt för att någon ens ska märka att man finns. Ta Tim Pawlenty inför 2012 som exempel. En respekterad politiker, men utan stjärnstatus.
Rubio däremot har just stjärnstatus. Utfallet i valet blev dessutom perfekt för honom. Det republikanska partiet har verkligen fattat att de behöver vinna gruppen latinos, så Rubios kanske främsta egenskap redan innan Mitt Romney förlorade blev ännu starkare i och med förlusten.
Att då, som Rubio, både åka till Iowa och själv be om att få komma till New Hampshire, redan nu, är märkligt. Så fort du kliver ut på banan och uppfattas som presidentkandidat kommer granskningen att hårdna. Eventuella felsteg kommer bli mer uppmärksammade, dina motståndare kommer angripa dig hårdare. Det är risker man tar bara om man måste. Rubio måste inte.
Dessutom riskerar stjärnglansen att falna, även utan misstag. När valet väl närmar sig är Rubio gårdagens nyhet och det är roligare för journalisterna att spekulera om de andra kandidaterna.
Istället för att åka runt och kampanja borde Rubio göra allt för att framstå som en seriös politiker som försöker lösa landets problem. Det sägs att han lagt ner avsevärt mycket tid på ett förslag till immigrationsreform. Det är klokt, men nu när han så tydligt signalerar mot 2016 så kommer hans arbete kring att få igenom en reform minska och granskningens av hans arbete bli hård.
Jag säger inte på något sätt att Marco Rubios Iowa- och New Hampshire-resor gör honom omöjlig, eller att han inte kan klara det. Naturligtvis är det också positivt att bygga upp stöd i dessa viktiga primärvalsstater, men han gör resan mot presidentvalet onödigt svår för sig själv.
UPPDATERING: Rubios talesman säger att det inte stämmer att Rubio bett om att få bli inbjuden till New Hampshire.
1 kommentar:
Har du läst något om att det kan vara ett problem för honom att betraktas som "hispanic" han är kuban? Jag tänker att kubanerna sällan betraktar sig som latinos och dessutom inte delar erfarenheter med centralamerikaner till exempel. För kubaner har ju invandringen till USA aldrig varit ett problem. För dem är ju själva utvandringen däremot det svåra.
Skicka en kommentar